Herkus Kunčius (f.1965) född i Vilnius, är en litauisk författare, dramatiker och essäist.

Tine Høeg (f. 1985) debuterade 2017 med den kritikerrosade romanen Nye rejsende. Tour de chambre är hennes andra roman.

Hilda Doolittle (1886–1961) skrev under signaturen H.D. och var en av den tidiga modernismens mest framstående författare.

Margaret Atwood, född 1939 i Ottawa, Kanada.

Galina Rymbu (f.1990) i Omsk i Ryssland, är en rysk-ukrainsk poet och feministisk författare.

Karoline Brændjord är född 1990 och bosatt i Oslo. Hon har gått på Skrive­kunstakademiet i Hordaland. Jag vill vakna till världen är hennes debut. Den tilldelades både Kritikerprisen och Tarjei Vesaas debutantpris 2020.

Peter K. Andersson (f. 1982) är fil. dr. i historia. Han disputerade 2012 på en avhandling om gatulivet i det senviktorianska London ur ett interaktionistiskt perspektiv. Hans forskning är huvudsakligen inriktad på vardagsupplevelser och social interaktion bland de lägre samhällsskikten i det sena 1800-talet.

Adrienne Rich (1929–2012) var amerikansk poet och essäist, på svenska främst känd som feministisk författare till bl.a. Av kvinna född (1976) och Obligatorisk heterosexualitet och lesbisk existens (1986).

Maria Küchen (f. 1961) är författare och kritiker.

Sofia Roberg är litteraturvetare verksam vid Stockholms universitet, frilansande litteraturkritiker och poet. Besvärja världen är hennes doktorsavhandling.

Agnes Lidbeck, född 1981, är författare, poet och skribent. Hon romandebuterade 2017 med Finna sig, som tilldelades Borås Tidnings debutantpris. Finna sig följdes upp av kritikerhyllade Förlåten (2018) och Gå förlorad (2019). Med Nikes bok (2022) och All min kärlek (2024) har Agnes Lidbeck etablerat sig som en av våra mest älskade författare. Lidbeck är också poet. På ellerströms finns diktsamlingen Ur (2018).

Naja Marie Aidt (född 1963) är ett ledande namn i den generation av danska lyriker som steg fram under 1990-talet. Hon debuterade 1991 med Så længe jeg er ung och har efter det utgivit ett flertal diktsamlingar, samt etablerat sig som novellist och dramatiker. 2008 belönades hon med Nordiska Rådets Litteraturpris för sin novellsamling Babian. 2016 utkom den hyllade sorgeboken Har döden tagit något ifrån dig så ge det tillbaka. 2022 tilldelades hon Svenska Akademiens nordiska pris.

Edith Södergran (1892–1923) är en av de första svenska modernisterna vars diktsamlingar, däribland Septemberlyran (1918) och Rosenaltaret (1919), gjort outplånliga intryck på den svenska litteraturen.

Maria Jönsson (f. 1974) har bott större delen av sitt liv i Spanien, sedan 20 år tillbaka i Barcelona. Att leva med och mellan två kulturer är något som har präglat ­henne djupt. Hon arbetar inom den ­privata sektorn men frilansar som skribent, bland annat gästskriver hon emellanåt på Svenska Dagbladets ledar­sida. Versus är hennes poetiska debut.

Vasilis Papageorgiou är författare och litteraturforskare i Lund.

Paul Celans (1920–1970) poesi hade sina rötter i staden Czernowitz i dåvarande rumänska Bukovina. Det var en miljö som med sin öppenhet och tolerans mellan fyra språk och tre religioner alltför snart, när fascism och nazism lett fram till andra världskriget, kom att framstå som en osannolik utopi. Den tyskspråkige Celan, född i den judiska familjen Antschel, förlorade båda sina föräldrar i koncentrationslägren, och upplevelsen kom att i grunden färga hans livs- och språksyn. Via Wien, där han bokdebuterade 1948, tog Celan sig själv till Paris där han bodde fram till sin död i förtid år 1970. Hans tidiga dikter utgjorde ett närmast surrealistiskt flöde; existensens tyngd, hemlösheten och inflytandet från den judiska mystiken fick mot slutet varje sparsmakat, nyskapat ord att framstå som en långsamt fallande droppe i en kalkstensgrotta.