Helga Krook är poet, essäist och översättare. Hon debuterade 1997 med diktsamlingen Bildvägg. Efter sin avhandling i litterär gestaltning, Minnesrörelser, har hon i essäer fortsatt följa minnesspår efter Förintelsen och arvet efter historien samt i flera böcker utforskat olika sätt att arbeta med poesi. Hon handleder i kreativt skrivande vid Linnéuniversitetet. År 2021 tilldelades hon Vinterpriset av Samfundet De Nio och Kallebergerstipendiet av Svenska Akademien. Marthas museum är hennes trettonde bok.

Malte Persson (f. 1976) är poet och litterär mångsysslare. På ellerströms har han tidigare givit ut översättningar av Rilke och (tillsammans med Isabella Nilsson) Edward Lear och Mervyn Peake.

Paul Muldoon föddes 1951 i Nordirland. Efter studier vid Queen’s University, Belfast, arbetade han som kulturjournalist vid BBC i Belfast innan han 1987 flyttade till USA där han undervisar vid Princetonuniversitetet i New Jersey. Han har hittills utgivit tolv diktsamlingar och två stora essäsamlingar samt flera operalibretti och översättningsvolymer. 1999–2004 var han Professor of Poetry vid Oxford. Han har tilldelats flera stora priser både i USA och Storbritannien, bl a TS Eliotpriset 1994, Pulitzerpriset för poesi 2003 och Shakespeare-priset 2004 och har av Times Literary Supplement kallats ”den viktigaste engelskspråkige poeten som fötts efter andra världskriget”.

W.G. Sebald (1944–2001) föddes i södra Tyskland, men var under större delen av sitt liv bosatt i England, där han var verksam som professor i modern tysk litteratur. Under 1990-talet blev han en av de internationellt mest uppmärksammade författarna i samtidslitteraturen med böcker som Saturnus ringar och Austerlitz.

Katherine Mansfield (f.1888–1923) var en nyzeeländsk författare och en av modernismens mest betydelsefulla novellister. Hon föddes i Wellington men flyttade senare till London, där hon skrev större delen av sitt författarskap. Mansfield är känd för sina psykologiskt nyanserade noveller som skildrar människors känsloliv, relationer och sociala skillnader med stor känslighet och detaljrikedom.

Ija Kiva är född 1984 i Donetsk, Ukraina. Hon är poet och översättare. Kiva flyttade till Kyjiv efter inledningen av den ryska militära interventionen i Donbas 2014, och är sedan den fullskaliga invasionen 2022 bosatt i Lviv.

Agnes Lidbeck, född 1981, är författare, poet och skribent. Hon romandebuterade 2017 med Finna sig, som tilldelades Borås Tidnings debutantpris. Finna sig följdes upp av kritikerhyllade Förlåten (2018) och Gå förlorad (2019). Med Nikes bok (2022) och All min kärlek (2024) har Agnes Lidbeck etablerat sig som en av våra mest älskade författare. Lidbeck är också poet. På ellerströms finns diktsamlingen Ur (2018).

Maria Jönsson (f. 1974) har bott större delen av sitt liv i Spanien, sedan 20 år tillbaka i Barcelona. Att leva med och mellan två kulturer är något som har präglat ­henne djupt. Hon arbetar inom den ­privata sektorn men frilansar som skribent, bland annat gästskriver hon emellanåt på Svenska Dagbladets ledar­sida. Versus är hennes poetiska debut.

Vasilis Papageorgiou är författare och litteraturforskare i Lund.

Paul Celans (1920–1970) poesi hade sina rötter i staden Czernowitz i dåvarande rumänska Bukovina. Det var en miljö som med sin öppenhet och tolerans mellan fyra språk och tre religioner alltför snart, när fascism och nazism lett fram till andra världskriget, kom att framstå som en osannolik utopi. Den tyskspråkige Celan, född i den judiska familjen Antschel, förlorade båda sina föräldrar i koncentrationslägren, och upplevelsen kom att i grunden färga hans livs- och språksyn. Via Wien, där han bokdebuterade 1948, tog Celan sig själv till Paris där han bodde fram till sin död i förtid år 1970. Hans tidiga dikter utgjorde ett närmast surrealistiskt flöde; existensens tyngd, hemlösheten och inflytandet från den judiska mystiken fick mot slutet varje sparsmakat, nyskapat ord att framstå som en långsamt fallande droppe i en kalkstensgrotta.

Steinar Opstad, född 1971 i Stokke, Norge, debuterade som poet 1996 med den prisbelönta Tavler og bud. Han introducerades på svenska 2012 med urvalsvolymen Den lyckligaste av alla ensamheter.

André Parinaud (1924–2006) var en fransk journalist, krönikör, konstkritiker och författare.

Ilse Aichinger (1921–2016) föddes i Österrike och är en viktig företrädare för den tyskspråkiga efterkrigstidslitteraturen. Hon skrev såväl kortprosa som essäistik och lyrik och är mest känd för sina delvis självbiografiska skildringar av den nazistiska förföljelsen av judar under andra världskriget.

Evelina Stenbeck, f. 1984, har en doktorsexamen i litteraturvetenskap och har arbetat inom områden som litteraturvetenskap, litterär gestaltning och medicinsk humaniora. Poesi som politik är hennes doktorsavhandling.

Aurora Luque (f. 1962) debuterade 1981 och har utgivit femton diktsamlingar. Hon har undervisat i klassisk grekiska och översatt såväl grekisk som fransk poesi.

Ljubica Miočević (f. 1977) är litteratur­vetare vid Stockholms universitet.

Carl-Göran Ekerwald (1923–2025) var författare och översättare. Han växte upp i byn Änge i Offerdals socken på den västjämtska landsbygden, där fadern var länsskogvaktare. Efter studentexamen studerade han vid Uppsala universitet, där han blev filosofie magister i humaniora 1949. Han var därefter ämneslärare, och senare rektor i Svenstavik. 1986 blev han filosofie hedersdoktor vid Umeå universitet.

Richard Brautigan (1935–1984) slog igenom stort under kärlekssommaren 1967, men trots att han gjort San Francisco till sin hemstad hörde han egentligen varken hemma bland hippies eller i den tidigare generationen beatpoeter.

Niklas Qvarnström, född 1969, har tidigare gett ut essäboken Memento Malmö (No Fun, 2001) och romanen Grand Zero (Bonniers, 2004). Han är verksam som litteraturkritiker i Sydsvenskan.­