Walter Benjamin (1892–1940) är en av 1900-talets mest inflytelserika europeiska författare och tänkare.

Debora Fogel (1900–1942) föddes i Galizien, en del av dåvarande Österrike-Ungern, i en intellektuell polsktalande judisk familj.

Anna Margolin (1887–1952), föddes i Brest-Litovsk i nuvarande Belarus och flyttade vid tiden före första världskriget till New York, där hon tillhörde de jiddischspråkiga litterära immigrantkretsarna.

Wislawa Szymborska (1923-2012) var en polsk poet, essäist, kritiker samt översättare av fransk litteratur. Hon tilldelades Nobelpriset i litteratur 1996 och var en av Polens mest framstående poeter.

Agota Kristof (1935–2011) var 21 år gammal då hon 1956 flydde från Ungern med sin man och dotter sedan revolten mot det kommunistiska styret slagits ned.

Rainer Maria Rilke (1875–1926) beskrivs ofta som en av det tyska språkets och poesins giganter. Nyligen var det 100 år sedan han fick sitt stora genombrott och hans tankar och formuleringar har också fått bäring bortom poesins gränser.

Virginia Woolf (1882–1941) var en av 1900-talets viktigaste engelskspråkiga författare. En tongivande modernistisk författare, teoretiker och feminist.

Ingrid Jonker (1933–1965) kom från Sydafrika och skrev på afrikaans. Hon var en tongivande skribent och poet, verksam under 1950- och -60-talet, och har efter sin död fått en närmast ikonisk status. Hon jämförs ofta med Sylvia Plath. Jonker var en nyckelperson i den progressiva och revolutionära författargruppen Die Sestigers (Sextiotalisterna) tillsammans med Jan Rabie, Breyten Breyten­bach, André Brink och Adam Small som utmanade den nationalistiska Afrikaanerrörelsen och National Party. 1994 läste Nelson Mandela hennes dikt ”Barnet som sköts ihjäl av soldater i Nyanga” vid öppnandet av det första demokratiska parlamentet i Sydafrika.

Pier Paolo Pasolini (1922–1975) var italiensk intellektuell, författare och filmskapare, känd för bl.a. Mamma Roma och Salò, eller Sodoms 120 dagar.

Vilhelm Ekelund (1880–1949) debuterade i den lundensiska studentkalendern I skilda färger år 1900. 

Charles Baudelaire (1821–1867) – den misskände dekadenten – var inte bara en av de verkligt stora poeterna, modernismens viktigaste förelöpare, utan också en utomordentligt klarsynt, välformulerad och infallsrik kritiker och essäist. Han skrev en lång rad inträngande texter om sin samtids litteratur, musik och bildkonst – en sida av hans författarskap som har kommit att uppmärksammas mer och mer, långt utanför det franska språkområdets gränser.

Mary Maclane (1881–1929) var en ­kanadensiskfödd amerikansk författare, född i Winnipeg och uppvuxen i Butte, Montana.

Pär-Yngve Andersson (f. 1954) är docent i ­litteraturvetenskap vid Örebro universitet. Han har tidigare bland annat skrivit om Tage Aurells prosa och om lyriska romaner. På ellerströms finns sedan ­tidigare Närvarande i sitt språk. Om Erik Rosenbergs Fåglar i Sverige (2017) och All dödlighets sång och skrian: Studier i Sven Rosendahls naturprosa (2019).

Hilda Doolittle (1886–1961) skrev under signaturen H.D. och var en av den tidiga modernismens mest framstående författare.

Cees Nooteboom (f. 1933) är tveklöst en av det nederländska språkområdets allra främsta författare. Sju av hans romaner samt flera diktsamlingar och essäer finns översatta till svenska.

Théophile Gautier (f.1811 - d.1872) är en fransk poet och dramatiker. På ellerströms finns hans verk Den döda älskarinnan