Ingeborg Bachmann (1926–1973) föddes i Österrike och är en av efterkrigs­tidens viktigaste tyskspråkiga författare.

Celia Dropkin (1887­-1956) var poet, författare och konstnär.

Reuben Iceland (1884-1955) var en judisk-amerikansk jiddisch poet, översättare och journalist.

Marina Tsvetajeva (1892–1941) är en av den ryska modernismens främsta poeter.

Lena Nyman (f.1944-2011) är en av våra mest folkkära skådespelare. Under femtio år gjorde hon minnesvärda roller på diverse teaterscener, inom tv och film och arbetade med regissörer som Ingmar Bergman, Vilgot Sjöman, Alf Sjöberg; Tage Danielsson och Kristina Lugn. Några år innan hon gick bort skänkte hon alla sina dagböcker och anteckningsböcker, ett material på flera tusen sidor, till Musik- och teaterbiblioteket med instruktionen att de fick tillgängliggöras dagen efter hennes död.

Katherine Mansfield (f.1888–1923) var en nyzeeländsk författare och en av modernismens mest betydelsefulla novellister. Hon föddes i Wellington men flyttade senare till London, där hon skrev större delen av sitt författarskap. Mansfield är känd för sina psykologiskt nyanserade noveller som skildrar människors känsloliv, relationer och sociala skillnader med stor känslighet och detaljrikedom.

Edith Södergran (1892–1923) är en av de första svenska modernisterna vars diktsamlingar, däribland Septemberlyran (1918) och Rosenaltaret (1919), gjort outplånliga intryck på den svenska litteraturen.

Flann O’Brien (1911-1966), egentligen Brian Ó Nuallain, var en irländsk författare och krönikör. Hans texter kännetecknas framförallt av satir och humor, och han ska ha inspirerats av James Joyce. Under 26 års tid medverkade han även i dagstidningen Irish Times där han skrev en satirisk kolumn vilken hyllades världen över. Detta gjorde han under ytterligare en pseudonym, Myles na gCopaleen.