Ett liv

Konstnären och författaren Ingemar Willgert utförde under många år i tysthet och avskildhet ett av de märkligaste verken under svensk efterkrigstid. Han var en begåvning av sällsynt originalitet, som stod vid sidan av det mesta inom samtidens måleri och litteratur, och aldrig kompromissade eller vek från den linje han tidigare valt. Willgert, född 1928, debuterade som författare 1959 med Ett naturbarns dikter och utgav därefter ytterligare två böcker med dikt och prosa i egenartade, drömska tonfall. Som konstnär utforskade han först tuschets möjligheter, i en stil som ligger mellan Aubrey Beardsleys kusliga elegans och Ernst Josephsons sjukdomskonst, för att senare övergå till ett ömsom visionärt, ömsom reflekterande oljemåleri.
Ett liv, den omfångsrika ”postuma självbiografi” som mångårige vännen Lars Bäckström sammanställt och skrivit en belysande inledning till, rymmer huvudsakligen opublicerat material, inte minst ur de fascinerande uppriktiga dagböckerna och breven med sina inblickar i denne särlings besvärliga liv som märktes av fattigdom och ensamhet, men rymde en outsläcklig tro på konsten och ordet. Boken är rikt illustrerad med Ingemar Willgerts personliga, lekfulla och sorgsna tuschbilder.